Fummel är ett smeknamn jag tilldelats av min pojkvän. Fummel är mitt alterego. Att fumla ligger i mina gener och fenomenet har kallats diverse olika saker under årens lopp. Man kan säga att min släkt samlar på klantpoäng. Iallafall på mammas sida. Mormor brukar gladeligen dela ut klantpoäng vid årets högtider, somliga får fler än andra. Den som vinner får kalla sig Fummelberg.

När jag fumlar handlar det ofta om att jag gör bort mig på något sätt. Det kan vara fysiskt klantiga saker, som t.ex att spilla saker, välta saker, ramla, osv. eller att man säger något plumt till fel person, eller handlingar som drabbar medmänniskor. Fysiskt klantiga saker är oftast snabbt bortglömda och går oftast att göra nånting åt. Det är de andra kategorierna som kan vara riktigt smärtsamma. De beror för det mesta på att jag inte tänkt före jag hävt ur mig eller gjort något. Det allra värsta är nog när man gör bort sig så grovt att det verkligen drabbar en medmänniska eller mig själv. Är det riktigt skämmigt brukar jag i efterhand skylla på Fummel.

Nu är det förstås inte så att jag ständigt fumlar och klantar mig, men kanske lite mer än många jag känner. Vad beror det på? Min idé är att folk som fumlar mer än andra (som t.ex min släkt) ofta är tankspridda. Mina vänner som fumlar mindre än vad jag gör är motsatsen till tankspridda. De är snarare mer fokuserade, även i bekvämare miljöer. Det måste ha med saken att göra, eller?

I efterhand kan jag hur som helst tacka Fummel för alla mina pinsamma anekdoter. Tack!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Glad Påsk i efterskott!   Jag ids inte riktigt skriva blogg längre. Det var liksom mest ett tidsfördriv för mig under tiden jag var i Don Lon. Skrivarinspirationen dog ut totalt när jag kom hem. Sen var det ju så att jag inte hade så mycket annat at...

Nu har jag varit i min sommarby och firat jul med halva tjocka släkten! Det var jättemysigt, fast lika stressigt som alltid trots att alla önskat sig en lugn jul. Det blir så med min släkt. Alltid panik, särskilt när maten ska fram och under julklapp...

Igår kläckte pojkvännen en briljant julklappsidé. Hans kära far har ett fantastiskt intressant vokabulär, som en gamle skribent han är, och det inte utan att min pojkvän och hans syster lagt märke till det. De har alltså suttit och skrivit ner alla f...

Ååå så skönt det är. Äntligen hemma för gott. Slippa gå och lägga sig ensam om kvällarna. Träffa alla man saknat. Slippa prata engelska. Kunna diska sin disk med riktigt diskmedel och riktig diskborste. Sitta i en ordentlig soffa. Surfa med snabbt in...

Om tjugo minuter ska jag börja göra mig iordning, gå på toa en sista gång, packa på mig väskorna, och vandra till busshållplatsen i ösregn. Just nu är mitt rum en opersonlig håla med en massa väskor. Tjejen som ska bo här efter mig har varit här och ...